När Amazon släppte tjänsten EC2, Elastic Compute Cloud, så var det väldigt nytt att kunna starta och stoppa maskiner på timbasis, och bara betala för användningen (24 timmar = en maskin i ett dygn, eller 24 maskiner i en timme – samma kostnad).

Idag har många, många fler hoppat på det tåget och imiterat EC2 på mer eller mindre lyckade sätt. Nu försöker till och med vanliga svenska webbhotell följa efter, genom att köpa en “Cloud Computing Platform”-tjänst som Enomaly.

Men Amazon släppte EC2 redan 2006, och har sedan dess fortsatt att skapa nya innovativa tjänster som Simple Queue Service, SimpleDB, Elastic Block Store, etc. Allt för att göra det enklare att bygga applikationer helt i Amazons moln.

Nu har de tagit nästa steg, något som är fungerar för någon med Amazons skala men som blir svårt att kopiera för små webbhotell med köpelösningar: Spot Pricing.

I princip är detta auktionssystemet som gjorde Google AdSense så framgångsrikt, applicerat på instanser i Amazons moln. Alla som har ett EC2-konto kan registrera 1) hur många instanser de vill starta och 2) hur mycket de maximalt vill betala för instanserna. Amazon bestämmer utifrån den här informationen ett marknadspris för en instanstimme, och alla vars angivna maxpris ligger över marknadspriset får sina instanser startade.

För att inte kannibalisera på vanliga EC2-instanser (som hyrs för ett fast timpris) och för att möjliggöra snabb anpassning till marknadspriset, så kan en “Spot Instance” stoppas när som helst. När marknadspriset för en instanstimme går över vad du betalar för din “Spot Instance” så stänger Amazon av din instans direkt, utan att vänta till nästa timme.

Det här är självklart ingenting som man kan eller bör använda för att köra en webbserver eller något annat som har krav på tillgänglighet och upptid. Det öppnar snarare möjligheter för en helt annan typ och klass av applikationer att köras så kostnadseffektivt som möjligt. Om du har ett stort konverteringsprojekt, eller en strid ström av tidskrävande operationer som inte nödvändigtvis har en fast deadline, så kan du nu registrera en stående order med Amazon att du vill köpa X antal instanser, att köras så länge priset understiger Y dollar.

Det här är alldeles genialt: Amazon får ett sätt att nå mycket nära 100% kapacitetsutnyttjande hela tiden, och köpare får ett nytt sätt att hålla sina kostnader nere för icke-tidskänsliga applikationer. I tanken liknande “off-peak” och “on-peak”-priser för exv. bandbredd eller elektricitet, men självklart mer komplext.

I datorsammanhang pratar man ofta om Mean Time Between Failure, MTBF. På enskild komponentnivå är det såklart väldigt intressant att veta MTBF för att veta förväntad livslängd på komponenten ifråga.

Men när man tittar på tjänstenivå så kanske det är mer intressant med Mean Time To Recovery, MTTR. Hur lång tid tar det för tjänsten att återställas till normal drift när väl ett problem inträffar? Kombinerat med ett SLA ger MTTR en klarare bild av vilken typ av nedtid man kan förvänta sig från en tjänst man är beroende av.

Ett SLA-åtagande på upptid på 99.9% på årsbasis säger egentligen inte mycket. Det ger utrymme för nästan 9 timmars nedtid på ett år, men man vet ingenting om hur tiden är uppdelad. Är det ett 10-minutersstopp i veckan, eller ett enda stort avbrott på en hel arbetsdag? Beroende på tjänsten kan man föredra olika modeller, men poängen är att man inte vet hur det ser ut.

Om man däremot också fick se en siffra på MTTR så får man en mycket tydligare bild av det genomsnittliga avbrottet.

Problemen med att planera för framtiden efter historiska resultat utelämnar jag passande nog från detta inlägg.

Enkelt uttryckt fungerar det så att man som utvecklare kan skapa arbetsuppgifter som sedan utförs av människor, vilka får betalt mellan 5 cent och 5 dollar per uppgift. Man sätter priset på uppgiften själv, rekommendationen är att ersättningen ska motsvara 6 dollar i timmen – en uppgift som tar 30 sekunder att utföra får man alltså 5 cent för.

Den vanliga reaktionen och gissningen på detta är att det bara är personer från låglöneländer som skulle vilja göra arbete i Mechanical Turk, men i verkligheten är över 75% av de som utför uppgifter från USA. Källa

Men det här är relativt gamla nyheter. Det som fick mig att skriva den här bloggposten, förutom en gnagande känsla av att jag måste posta någonting, är upptäckten av en ny produkt som gör användandet av Mechanical Turk tillgängligt för fler än utvecklare: SmartSheets Smartsourcing. SmartSheet är i princip en Excelklon i webbläsaren, men Smartsourcing är en helt fantastiskt bra implementation av ett enkelt gränssnitt för att låta vanliga användare skapa Mechanical Turk-uppgifter. Så om du har något tråkigt arbete, informationssökning eller liknande, som kan utföras av engelskspråkiga människor, så rekommenderar jag verkligen en titt närmare på Smartsourcing. Se videon nedan.

Mitt och Tobias projekt heter som sagt 90 sekunder, och när klockan slår tolv finns en betaversion av tjänsten att beskåda på adressen ifråga.

Kortfattat är 90sekunder.se en tjänst för att spela in och hantera video, nischat för rekryterare. Videointervjuer blir allt vanligare och är ett fantastiskt komplement för både rekryterare och kandidater, då man slipper oroa sig för att första intrycket ska kommuniceras genom ett A4 med en gammeldags modell. Nittio sekunder är alltså vårt strå till stacken, och förhoppningsvis tyckker andra att den är lika användbar som vi tycker att den är.

Trots de problem som finns med App Store, speciellt för de av oss utvecklare som inte nödvändigtvis vill fokusera på att bygga enkla “hit”-applikationer som kör några veckor på topp 10 och sedan försvinner, så är det en plattform som växer enormt och har en oerhörd potential.

Jag har alltid varit intresserad av mobila tjänster, bland annat på grund av hur förhållandevis enkelt det är att debitera slutkunder och alltså ta betalt för tjänster. iPhone är ett paket som gör det ännu enklare som utvecklare att bygga en bra tjänst och faktiskt få betalt för den, låt vara med en ganska hård begränsning på debiteringsmodell.

Mer om detta i en senare post, just nu sitter jag på Arlanda och väntar på flyget till Bangkok. Jag är tillbaka i Sverige den 20 januari, lagom till 24 hour business camp.